Om jag ska börja samlavuxenpoäng så borde jag vara minst död vid de här laget... om man inte kan bli uppåt 200 år gammal då vill säga.

Jag började fundera på de när tims syster Amy sa att man samlade vuxenpoäng genom att man inte dricker alkohol på helgen. Jag dricker nästan aldrig alkohol, förstår inte riktigt nöjet i det hela och det är inte jätte gott heller för den delen. Jag är jätte kräsen när de gäller alkohol. Ska jag kunna dricka de utan att rynka på näsan måste det vara sött och surt. Jag avstår hellre, för jag kan ha skit kul utan alkohol och jag känner mig mer bekväm. Är ju full tänker jag hela tiden på hur töntig och jobbig jag är. Min mun går i ett, omöjligt att få tyst på mig och jag tvekar inte att gå fram att prata med någon. väldigt obehahligt för jag hatar att skämma ut mig. Visst fan kan man ha roligt! Man vågar släppa loss mer och allt vad de nu är... Men jag vill kunna göra detta utan alkohol! Jag hatar att förlora kontroll så därför dricker jag kanske bara en gång i halvåret.

De flesta jag känner dricker nästan alkohol varje helg. Och de gör både de ena och de andra som de senare skäms över eller är mäkta stolta över. Man får höra om deras fylletåg och liknande. Vem som drack mest och vem som skämde ut sig mest. Vem var de som däckade i busken och vem var de som sket på golvet? De kan bete sig hur illa åt som hellst och man kan göra saker som man sedan ångrar dagen efter. Förtroenden och vänskap sätts på spel och hjärtan krossas. Vänskap förstörs pågrund av snefyllor och allt går bara åt skogen. Men av någon anledning är som att detta ändå ska accepteras för att man var full?  När man förlorar kontroll och inte längre vet som som är rätt och fel, brukar de oftas bli just fel. När jag är ute brukar de oftas vara så att jag får ta hand om de som fått i sig lite för mycket. Jag känner att jag har ett visst ansvar och måste göra de, men ibland kan jag bli riktigt irriterad när de händer. För de är som att de redan planerat att jag kommer vara nykter. Vad hade hänt om jag inte varit där? Nu är jag dock nästan aldrig ute längre efter som att jag tycker de är jätte obehagligt att vara ute festa. Även om jag är nykter är jag rädd att de ska komma någon och slå ner mig som fått i sig på tok för mycket. Vad har jag att säga till om... absolut ingenting. Jag tycker att är man ute och festar borde man väl kunna ta lite ansvar? Känna efter att nä, nu räcker de för mig nu ska jag bara dansa och ha kul.

Ibland känns de som om de är någon sorts tävlig om vem som dricker mest. Dricker du lite och blir as kalas är du mesig, får du i dig 3 flak öl utan att känna något, då är du kung! Helt sjukt egentligen... för man vill väl inte tåla alkohol? vilka varningstecken sänder inte de ut?

Nu låter jag väl som värsta klimateriekärringen, men alkohol kommer aldrig bli min vän. Vi kan umgås... men vi kommer aldrig att bli vänner. Visst kan jag känna att de vore kul att hänga med ut och festa... Men jag väljer att avstå, för innerst inne tror jag bara att jag vill ha koll på vad som händer och känna att jag också har vänner att umgås med. Men följer man inte med ut och festar får man sitta hemma ensam, då alla andra väljer att gå ut.